Sibirisk katt

Likt många andra storvuxna katter är en sibirisk katt färdigvuxen vid cirka fem års ålder. Det längre namnet för rasen är “Sibirisk skogskatt”, men namnet förkortas ofta som “Sibirisk katt”. Sibiriska katter har mycket gemensamt med en annan kattras vid namnet norsk skogskatt. Båda kattraserna byter bland annat päls med årstiderna där de på vintern kännetecknas av en betydligt längre päls än sommaren.

Ursprungslandet för kattrasen Sibirisk katt är Ryssland i vilket rasen även är nationalkatt. Sibirisk katt sägs ha uppkommit via ryska immigranter på 1700-talet som tagit med sig sina tamkatter till Sibirien där dessa parat sig med sibiriska vildkatter. Den långa och tjocka pälsen utvecklades på grund av det kalla klimatet som Sibirien erbjöd för att stå emot kylan.

Den sibiriska katten i Sverige och Europa

Den sibiriska katten sågs utanför Rysslands landsgränser i England år 1871. Kattrasen visades då upp, för första gången, vid en kattutställning i landet som vidare kan läsas om i boken “Our cats” av författaren Harrison Wier. Den sibiriska kattrasen kom till Finland år 1997 och till Sverige år 2000. Till Sverige importerades då tio sibiriska katter från Ryssland.

Sedan år 2000 har ett målmedvetet avelsarbete ägt rum av sibiriska katter. Vidare har fler katter importerats, både från Ryssland och andra länder. Med hjälp av en internationell databas för stamtavlor har uppfödare kunnat följa exempelvis ärftliga sjukdomar vid analys av släktskap inför parning. Detta har lett till att kattrasen idag är en hälsosam och stark ras där antalet ärftliga sjukdomar minskats.

Att ha en sibirisk katt som familjekatt

Med tanke på rasens ursprungsland kan man lätt tro att rasen är tuff och kall i sin framtoning. Detta kunde inte vara mer fel då rasen i själva verket är varm och bedårande. Kattrasen är väldigt förtjust i människor och uppskattar att mysa i famnen och bli klappade. Det är med andra ord lätt att bli förtjust i en Sibirisk katt.

Det är viktigt att komma ihåg att en sibirisk katt även har sina behov som behöver mötas. Rasen behöver en regelbunden skötsel av pälsen för att hålla den fri från tovor. Den sibiriska katten kräver även regelbunden motion och rätt diet för att undvika övervikt. Rasen behöver också tillgång till regelbundet sällskap då katten är som gladast i umgänge med andra.

Sibirisk katt vid allergi

Inte alla allergiker klarar av att ha en sibirisk katt men det kan vara intressant att veta att rasen utsöndrar relativt lite av det vanligaste allergenet. Det vanligaste allergenet som allergiker reagerar på vid närhet till katter är “Fel d1 proteinet”. Detta allergen utsöndras från katten när den tvättar sig, det blir då luftburet. Hanar utsöndrar mer av Fel d1 än honor.

Då hanar utsöndrar mer av allergenet Fel d1 än honor kan ett alternativ för allergikern vara att skaffa en honkatt. Ett annat alternativ är att kastrera hankatten då detta reducerar utsöndringen av Fel d1. Allergivänligheten varierar även från katt till katt, din allergi bör därför testas innan införskaffandet av en sibirisk katt. Det finns särskilda testhem runt om i Sverige för att testa sin allergi.

Rasens utseende och storlek

Den sibiriska kattens storlek varierar dels från katt till katt, dels med kön. När det gäller kön så väger hanar mellan 5–9 kilo och honor 4–5 kilo. Den sibiriska katten har ett runt huvud med gröngula ögon. Rasen är kraftig till sitt utseende med stora runda tassar och en kort kraftig hals. Alla färger och vita tecken är tillåtna utom chokladfärgade, lilafärgade och maskade.

Vad kan du förvänta dig av en sibirisk katt?

Om du bestämmer dig för att köpa en sibirisk katt kan du förvänta dig en storvuxen katt som blir vuxen först efter flera år. Rasen är relativt lättskött och allergivänlig. Katten är intelligent och nyfiken och observerar gärna sin familj genom att följa dem i hasorna. Kattrasen är mycket sällskaplig och umgås därför gärna med människor. Räkna med en aktiv katt som kräver sällskap regelbundet.